Rapa Nui-Påskön

Den avskilda ön:

Rapa Nui, eller Påskön som den kallas, tillhör Chile och ligger avskild i stilla havet. Ön är trekantig till formen då den bildades av tre vulkaner. Ön ska ha haft ett subtropiskt klimat och ett rikt växt- och djurliv. Speciellt så fanns det många palmer på ön.Påskön har en spännande historia bakom sig och  trots att man har forskat mycket om Påskön, så är det många mysterier man ännu inte har kunnat lösa.

stillakarta_3

De första invånarna:

Polynesierna var troligen de första som flyttade till Påskön. I och med att det var fullt på alla andra öar, var de tvungna att hitta en annan plats att bosätta sig på. De anlände till Påskön tillsammans med sin kung, Hotu Matua’a. Polynesierna förundrades över vulkanerna och de höga Påsköpalmerna. De började genast undersöka ön flitigt de första åren. Sedan började man hugga ned träd och använda träet som bränsle och till att bygga hus, kanoter och vapen . Dessutom så använde man också det viktiga timret.

primeros-pobladores2

De första polynesierna med sin kung Hotu Matua’a

De nya invånarna hade med sig allt från boskap till frukt. På bilden ovan kan man se att de till och med tog med sig höns. Den bördiga jorden på ön gjorde det enklare att överleva och föröka sig. Man odlade särskilt sötpotatis.

Polynesierna var duktiga båtbyggare och brukade resa mycket till havs. När de blev fler med tiden, bildades olika stammar (klaner) och Påskön delades i 12 olika områden. De olika klanerna brukade konkurrera med varandra på många olika sätt. Men de brukade också handla med varandra genom att köpa och byta olika varor och tjänster.

Varje område hade sin egen hövding. Man trodde att hövdingarna härstammade från gudavärlden. Hövdingarna hade mycket makt och de såg till att hålla i de heliga traditionerna och ceremonierna. 

Stenstatyerna:

Polynesierna var djupt religiösa och hade sina speciella traditioner. De trodde på någon slags andlighet och på en  övernaturlig kraft, så kallad mana. Därför var det väldigt viktigt för de att bygga statyer.

Stenskulpturerna representerade förfäder, hövdingar och gudar. Man byggde även de efter att en hövding dog. Man trodde att på så sätt skulle hövdingen hålla ett öga på folket.

Idag finns det fler än 1000 statyer på ön. Dessa berömda stenstatyer kallas för Moai. Moaierna skulle främst skydda människorna från allt ont.

Det krävdes mycket jobb för att tillverka en Moai. På den tiden hade man dessutom inga bra verktyg som kunde underlätta byggandet.  

Moaierna var mellan 5-10 meter höga och kunde väga upp till 50 ton. De flesta av skulpturerna höggs ut vid stenbrottet Rano Raraku. Man tror att de förflyttades med hjälp av rep och palmer.

primeros-pobladores

En helig ceremoni vid Moainerna

easter-island

På så sätt kunde man förflytta statyerna

Européerna upptäcker Påskön:

Jakob Roggeveen som kom från Nederländerna var den första europén som upptäckte Påskön. Han besteg ön på påskdagen (5 april) 1722, därav var det han som gav det nuvarande namnet åt ön. Roggeveen blev förundrad: Vad var detta för en plats? Varför såg dessa människor så märkliga ut? Och vad var det för konstiga statyer runt hela ön? Troligtvis trodde öborna att européerna var några slags gudar. På den tiden bodde det omkring 3000- 4000 personer på ön. Människorna bodde i grottor och skogarna var skövlade. Men ändå häpnade européerna över de välgjorda kanoterna och prydliga byarna. Detta antecknades av Roggeveen.

Spanjorerna erövrade sedan Påskön 1770. Den spanske kaptenen Filipe Gonzales skrev även han om vad han såg på Påskön. Det var inte mycket som hade förändrats förutom att antalet invånare såg ut att ha minskat.

År 1774 kom utforskaren James Cook till ön. Med sig hade han Roggeveens och spanjorernas anteckningar. Men Påskön hade förändrats helt. Människorna hade minskat, marken var torr, palmerna hade nästan försvunnit, kanoterna var förstörda och statyerna hade välts omkull. Vad hade egentligen hänt på Påskön?

Orsakerna:

Avskogningen:

Polynesierna utnyttjade öns resurser väldigt mycket för att kunna överleva och utföra sina ceremonier. Till exempel så högg man ned öns skogar för att komma åt träet.

Men avskogningen bidrog till att flera naturkatastrofer drabbade ön. Öborna högg ned så mycket skog, att de flesta trädarter utrotades till slut. Mindre träd bidrog till mindre material, resurser och livsmedel. Detta påverkade även odlingen. Man kunde nu inte heller bygga ordentliga kanoter, och därför så minskade även jakten på fisk . Människorna började då jaga på egen hand, något som i sin tur ledde till att de tog slut på öns olika fåglar och djur. Timret tog även slut och då kunde inte människorna värma sig ordentligt under vintern. Även marken började förstöras då man nu började begrava de döda i jorden istället för kremering (man hade ej tillräckligt med bränsle).

Den intensiva avverkningen av skogen bidrog till miljöförändringar och rubbning av ekosystemet. Både maten och befolkningen minskade. Man är ganska säker på att mer än 90% av befolkningen dog  p.g.a. avskogningen genom Påsköns historia.

Att öns enorma palmer försvann beror främst på att folket hade med sig råttor. Råttorna åt nämligen upp palmernas rötter.

 

F1.medium

Påskön bestod från början av mycket skog

Inbördeskrigen:

Det blev med tiden oenigheter mellan stammarna, och de började kriga. Krigen handlade allt från vem som skulle ha makten, till den outhärdliga matbristen. På grund av detta  förstördes också många Moais då man började tvivla på deras kraft. Varför hjälpte inte gudarna människorna när de höll på att svälta?

Tirar-moais-001

Slavjägarna:

Under 1800- talet kom flera slavjägare från Sydamerika till Påskön. Under den tiden behövde man slavar i hela Amerika.Eftersom Påskön tillhörde Spanien, eller närmare bestämt Peru, så skulle Påsköborna arbeta som slavar. År 1862 togs ca 2000 påsköbor till Amerika för att arbeta som slavar. Då minskade befolkningen ytterligare.

Efter ett tag lyckades 15 personer fly och återvända till Påskön. Men då drabbades invånarna av en annan olycka: Nämligen olika sjukdomar från Västvärlden. De nykomna borna hade med sig sjukdomar som invånarna inte var immuna mot. Därför dog ännu fler människor, att det till slut endast var 110 personer som överlevde. Denna olycka bidrog till att man inte vet mer om öns historia.

esclavistas2 (1)

Slavarna

Påskön idag:

Självklart har mycket hänt med Påskön sedan 1800-talet. Idag tillhör ön Chile och det bor ca 3000 personer på ön. Den dominanta religionen är kristendomen med den katolska kyrkan. Men det finns fortfarande de som har sin egen folktro. De flesta talar spanska, men det finns även de som talar det gamla språket rapa nui.

Arkeologiska utgrävningar äger rum än idag på ön. Bland annat har man kunnat gräva upp statyernas enorma kroppar som hade grävts under stamkrigen. Man har även lagt märke till de tatueringar som finns målade på de flesta statyerna. Man kom fram till att urinvånarna brukade tatuera sig.

Man har även hittat ögonen som tillhör de enorma stenstatyerna. Ögonen var gjorda av korall och enligt sägnen så blev statyerna levande när ögonen sattes på plats. Då blev de magiska!

Något annat man har hittat på ön är träplattor, eller så kallade Rongo rongo.  Man har hittat 21 plattor med tusentals tecken på. Dock så har man än idag inte kunnat tyda vad som står på dem.

Det är många idag som besöker Påskön för att se stenskulpturerna. Turismen är också väldig viktig för öns inkomster.

Patagonien-med-Pason

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s