Bildanalys-Skolan i Aten (Scuola di Atene)

Den unika fresken:
Skolan i Aten är en av världens mest kända väggfresker som målades av den italienske konstnären Raffaello Sanzio (1483-1520 e.kr.). Mästerverket finns idag i Apostoliska palatset i Vatikanstaten. Den finns i Stanza della Segnatura som var påvens egna bibliotek.
Fresken målades mellan åren 1509 och 1511, och den föreställer flera grekiska filosofer. Tanken bakom fresken var att påven skulle kunna få en inblick in i filosofins värld på ett enkelt sätt istället för att läsa tjocka böcker från den tiden. Det sägs att påven Julius II beundrades av Rafael, och han blev så småningom påvens favoritkonstnär. Med hjälp av tavlan skulle man på ett enklare sätt komma in i filosofins värld med alla dess filosofer, studenter, men även stormakter.
Rafael var en duktig målare, men för att kunna måla det bästa åt påven, så bad han den berömde konstnären Michelangelo om hjälp. Han gav Rafael tips och tyckte till om något inte såg bra ut. Man kan därför också säga att Michelangelo var med vid skapandet av fresken. Dock så nämns oftast Rafaels namn, vilket gör att Michelangelo hamnar i skuggan.
Det är också intressant att tänka hur konstnären kunde måla människor som levde under de åren före Kristus, det skiljer sig flera tusen år mellan konstnären och många av personerna. Hur kunde han då veta hur dem såg ut och vad dem syftade på?
Det spännande med denna fresk är att den samlar filosofer och personer från olika tidsåldrar, men det är omärkbart och allt smälter ihop på ett snyggt sätt. Har man ingen tidigare kunskap om målningen kan man vid första gången dra den lätta slutsatsen om att alla som är avmålade levde under under samma tidsålder. Det intressanta med målningen är också att Rafael inte lämnade några anteckningar efter sig där det står vem som är vem på tavlan. Detta ledde självklart till att man gissar vilka de flesta är.
cb176f816dfea0d488c47df4fc248486 (1)

Hela målningen

Allra högst upp:
Valvet som man ser högst upp ska antingen likna grekiska klassiska valv, eller Peterskyrkans valv. På vardera sida i tavlan ser man även två statyer föreställande den grekiske kulturguden Apollon och krigsgudinnan Athena. Kan konstnären mena något särskilt genom att måla just dessa två gudar? Det fanns ju hundratals gudar i Grekland, men varför just dessa? Självklart så var Athena och Apollon de mest populära gudarna just då. Men ville konstnären att betraktaren skulle förstå att kultur, filosofi, historia och politik hörde ihop och påverkade det antika Grekland så pass mycket? Att kanske kultur och krig var filosofitankarnas skapelser och konsekvenser.
school-of-athens (2).jpg

Apollon till vänster och Athena till höger med valvet emellan dem

Platon och Aristoteles- moralen och etiken:
Platon (428-348 f.kr.) och Aristoteles (384-322 f.kr.) är de filosofer som står i mitten. Båda två ser fundersamma ut och vara uppe i ett livligt samtal. Platon och Aristoteles var de viktigaste filosoferna under den tiden. Trots att Platon var Aristoteles lärare, så hade de två filosoferna mycket skilda åsikter om många påståenden. Konstnären har försökt beskriva filosofernas olika tankesätt genom olika symboler. Till exempel så pekar Platon uppåt, vilket ska symbolisera att han intresserade sig mycket för idéernas värld. Aristoteles håller däremot sin hand lägre ner, något som ska symbolisera hans intresse för naturen och allt som är jordnära.  För att vara ännu tydligare med vad filosoferna var intresserade av, så håller dem i varsin bok. Platon håller boken Timaios och Aristoteles håller Den nikomachiska etiken. Båda filosoferna har skrivit sina egna böcker.
Sanzio_01_Plato_Aristotle

Platon till vänster och Aristoteles till höger

Sokrates-västerländska filosofins fader
Den första stora filosofen, Sokrates (469-399 f .Kr.), är också avmålad. Man kan se att han är upptagen med att räkna med fingrarna. Han har till och med vänt Platon och Aristoteles ryggen. Sokrates trodde nämligen inte att man kunde förstå filosofin till fullo genom att endast läsa tjocka böcker. Man skulle däremot fråga, tänka, diskutera och ha erfarenheter för att kunna utvecklas. Sokrates var därför också den filosof som inte skrev någon bok eller texter. Men det var på grund av hans elev Platon, och deras så kallade dialoger, som man vet så pass mycket om honom. Sokrates mål var att söka efter lycka och nya insikter.
Sokrates dömdes så småningom till döden av det grekiska folket. Han anklagades bl.a. för att vara ateist och högmodig. Högmod var en falsk dom i och med att Sokrates var den filosof som minst erkände sin visdom. Han kom även på det kända talesättet: ”Visast är den som vet vad han inte vet.”
Sokrates begåvade lärjungar:
Man har kommit överens om att mannen som står bredvid Sokrates är hans trogne och omtyckte lärjunge Aischines. Bredvid honom står hans kamrat Antisthenes. Men det är många som anser att någon av dessa måste vara lärjungen Xenofon. Han blev senare både författare och politiker. Dock kan man inte påvisa att det är han på bilden. Men teorin är inte helt fel i och med att man ändå inte vet säkert vem som är vem.
En mördad politiker eller en lysande fältherre?
Man har inte heller enats om vem mannen bredvid den andra lärjungen är. Antingen kan det vara den farlige och hänsynslöse politikern Alkibiades som utnyttjade både Aten och Sparta, eller så kan det vara kungen Alexander den store (356-323 f.Kr). Att döma av klädseln verkar det mer troligt att det är Alexander. Dessutom spelar han en mycket stor roll för grekerna då han bildade ett stort imperium och även enade grekerna.
socrates_group copy (2)

Från höger: Sokrates, Aischines, Antisthenes och Alexander den store

Filosofer av olika slag:
På vänster sida i målningen ser man massa filosofer, alla med varsin teori och egna uppfattningar. Filosofen allra längst ut till vänster är Zenon från Kition. Han var en av Atens mest kända lärare och är känd för att ha sagt: ”Stålsätt dina känslor så att inte livet skadar dig och gå dit förnuftet leder dig”. Men det finns också en annan teori om att det mycket väl kan vara matematikern Zenon från Elea.  
Bredvid Zenon står Epikuros som är känd för sin vackra trädgård dit han levde och undervisade tillsammans med sina lärjungar. Anicius Boethius var en annan filosof.  Han har översatt flera av Platons och Aristoteles verk från grekiska till latin och han fungerade även som en länk mellan antiken och kristendomen som var en ny religion. Men det är mycket troligt att det kan vara en annan filosof just istället för honom.
190px-Anaximander

Anicius Boethius

 

Matematiker och lata filosofer:
Det finns trots allt några filosofer som är identifierade på grund av att dem var så kända, men även tack vare konstnärens olika symboler. Några av dessa är:
1. Den kända metafysikern Plotinos (204- 270 e.kr) fick också en plats i målningen. Han har även påverkat religionernas filosofi starkt och påverkat deras tänkande.
2. Matematikern och filosofen Pythagoras (580-495 f.Kr). Han använde sig mycket av matematiken i sin filosofi och han är även grundaren av det viktiga Pythagoras sats.
3. En annan Matematiker var Euklides ( 325- 265 f.kr.). Han var fascinerad av geometriska figurer, något som slutade med att han skrev ett av världens kända verk: Elementa.
4. Diogenes ( 412-323 f.kr.) är filosofen som ligger utsträckt på marken framför Aristoteles. Han har också en historia bakom sig: Det sägs att han var en mycket fattig man som levde i en tunna. En dag kom Alexander den store förbi hans hem och stod framför den solande filosofen. Då ska han ha sagt till kungen: Akta!, du skymmer solen. Och så ska Alexander ha svarat; Ack! om jag inte vore Alexander skulle jag vilja vara  Diogenes!
5. Som en hyllning och ett tack till sin mästare, Michelangelo (1475-1564 e.kr.), ville Rafael såklart få med honom. Mannen som ska föreställa Michelangelo liknar på samma gång filosofen Herakleitos (540—480 f.kr.). Han sitter lutad mot en sten och är djupt försjunken i sina tankar. Herakleitos var den filosof som kom på att allt ”flyter” och är i förändring. Men hans filosofi i allmänhet var komplicerad.
6. Bland alla dessa grekiska filosofer kan man hitta en arabisk filosof vid namn Averroës (1126 -1198 e.kr.). Han förklarade bland annat sambandet mellan filosofi och religion och inspirerade därmed många skolor. Det är oklart varför konstnären valde att placera in en filosof som inte var från Grekland.
Genom att endast studera födelse- och dödsdatumen ovan kan man förstå att de flesta kommer från olika tidsperioder.

 

raphael_school_of_athens_gnr (1).jpg

Exempel på två personer som inte blivit identifierade

Konstnären och Leonardo da Vinci?
Många tror att konstnären avbildade Leonardo da Vinci som Platon. Da Vinci var nämligen väldigt gammal under Rafaels tid och det är därför han liknar Platon. Det skulle inte vara så oväntat i och med att konstnären för det mesta har valt att förvirra betraktaren ( ett exempel är ju att man inte kan komma överens om det är Michelangelo eller Herakleitos som har målats).
Konstnären Rafael, ville själv få vara en del av målningen. Därför så målade han sig själv i högra hörnet. Han ville nog avbilda sig som en grekisk tänkare, vilket är lite konstigt i och med att han var från Italien. Rafael valde även att måla sin mästare Protogenes.
Men hade konstnären någon älskarinna vid namn Margherita? Det finns nämligen en mystisk kvinna i målningen som ingen vet vem det är. Man tror att det är den begåvade filosofen Hypatia (370 – 415 e.kr.). Det sägs att påven till och med bad Rafael om att ta bort henne från målningen, men hon blev ändå kvar till sist. Det skulle kunna vara Hypatia för att konstnärens uppgift var ju just att måla filosofer, men ändå inte. Om man söker på ett porträtt av Hypatia, så ser hon inte ut som på Rafaels målning:
tumblr_inline_nel0nxQOvc1qkuy0p

Riktiga porträttet?

 

Hon såg troligtvis ut såhär därför att hon föddes i Egypten i staden Alexandria. Någon annan teori skulle i så fall vara om inte Rafael inspirerades av Leonardo da Vinci här också. Många av de kvinnor som Da Vinci målat liknar faktiskt kvinnan på Rafaels målning.
Att Hypatia skulle kunna vara konstnärens älskarinna kan man kanske inte utesluta helt. Rafaelo var dessutom inte gift och hade inga barn. En annan detalj att lägga märke till i hans målning är att det är endast han och den mystiska kvinnan som tittar mot betraktaren. Kan detta vara ytterligare en symbol? Det kanske kan vara en symbol för någon slags relation eller samhörighet mellan kvinnan och Rafael? Men det finns också två andra som också tittar på betraktaren; och det är två barn! Kan det då betyda att Rafael hade barn som hade gömts undan? Men bland de vuxna i målningen så är alla är upptagna med sitt, förutom kvinnan och Rafael.

 

Den kända väggfresken besöks idag av tusentals turister och är en av Italiens främsta sevärdheter:
05856804fcf23158c0ca5f2bef4bfcd6

 

 

Annonser

6 reaktioner på ”Bildanalys-Skolan i Aten (Scuola di Atene)

  1. Bra övergripande analys! Dock finns det åtminstonde två saker jag vill påpeka.

    1.

    Du skriver:

    ”Konstnären Rafael, ville själv få vara en del av målningen. Därför så målade han sig själv i högra hörnet. Han ville nog avbilda sig som en grekisk tänkare, vilket är lite konstigt i och med att han var från Italien. Rafael valde även att måla sin mästare Protogenes.”

    Detta vet jag inte riktigt om det stämmer… Visserligen är den första meningen sann, men den är bör ju inte vara det huvudsakliga syftet. Människorna från bilden kommer inte endast från Italien, så varför skulle ha vilja avilda sig just som grekisk tänkare? Tror snarare att han ville visa på konstnärens roll i det Italienska samhället under hans livstid, renässansen (under 1400-talet). Konstnären var inte längre av samma samhällsklass som andra hantverkare utan ansågs nu mera vara lite av ett geni, eller kanske till och med en koppling mellan människan och gud, de avbildade ju guds vackra skapelser. Tidigare var inte konsten så fokuserad på människan, anatomi, skönhet – den blev det under renässansen. Så, ”konstigt” är nog fel ord. Att han känns udda bland alla dessa filosofer kan jag visserligen förstå, men det finns fler udda figurer på fresken, mer udda än Raphael.

    2.

    Du skriver:

    ”Den kända väggfresken besöks idag av tusentals turister och är en av Atens främsta sevärdheter”

    Vi frensken, Scuola di Atene, i Apostoliska palatset, Vatikanstaten, Italien. Alltså, inte i Aten, Grekland.

    Godkväll,

    Emil

    Liked by 1 person

    • Hej Emil!
      Jag tackar för att du har delat med dig av dina egna tankar, dem utvecklar mig ytterligare som författare! Angående punkt 2 så har jag ändrat det till Italien. Tack för att du påpekade det!
      Med vänlig hälsning

      Gilla

      • Hej igen,

        Så lite så!

        Kul att du kunde dra nytta av det jag skrev! Trots ala typos, märkte de först nu när jag läste igenom vad jag skrivit…

        Godnatt,

        Emil

        Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s